Ikväll visade SVT en otroligt viktig, ärlig, sorglig och fruktansvärt berörande dokumentär, Efter Inez. Ett livsöde för två unga människor som förlorar sin bebis <3 Det gör så ont i hjärtat att se den men den är så otroligt viktigt!!! Viktig för att den förmedlar så mycket kring vad man går igenom som förälder när ens barn dör...jag känner igen mig så himla mycket i Denize känslor, jag lider så fruktansvärt med henne när hon ligger i sjukhussängen med sin lilla ängel, även hela begravningsdelen, och när hon besöker sjukhuset för att få ta del av dödsorsaken och då måste besöka avdelningen där friska levande barn finns...jag förstår henne när hon håller för öronen för att slippa höra barngråten...eller när hon säger att hon blir hatisk mot andra gravida fast hon vill ingen annan något ont...så mycket känslor...varför? varför just vi?? varför vårt barn? Sedan glädjen att bli gravid igen men samtidigt den där hemska känslan som finns där långt inne i hjärtat...när jag hör hur pappan Filip i dokumentären säger att han vägrar skriva ihop spjälsängen innan dom vet att allt gått bra...den känslan förstår jag så väl för en av de värsta dagarna i mitt liv strax följt av Smillas dödsbesked, hennes sista farväl på sjukhuset när vi klädde henne och sedan hennes begravning det är dagen när vi skulle packa ner just spjälsängen, skötbordet, alla kläderna och nallarna...den känslan och upplevelsen önskar jag ingen!!! Sedan alla årsdagar när allt kommer över en, precis som en annan änglapappa säger i denna film: Det känns som att jag aldrig nånsin kommer känna mig hel igen...alltid ett hål i hjärtat <3
Nu har jag gråtit mig igenom denna film och återigen bearbetat min egna sorg än en gång...tänk om min handläggare på fk kunde se denna då kanske hon skulle förstå varför man inte kan sätta en stämpel på mitt "sjukdomsförlopp" (bråkar just nu med fk som överväger att neka mig 25% sjukskrivning den sista månaden innan jag börjar arbeta 100% igen)
Men jag tycker att alla borde se denna, jag lovar dig att man tar inget för givet längre <3 All kärlek och styrka till dessa starka och modiga föräldrar som släpper in alla i deras liv så här öppet <3
Kram på er alla fina hoppas ni har ett mysigt höstlov <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Va kul att du vill lämna ett litet avtryck :)